Pågående experiment

På den här sidan sammanställer vi pågående experiment i projektet Företagets digitala ekonomi.

När ett experiment avslutas, informerar vi om resultaten och flyttar beskrivningen av experimentet till sidan för genomförda experiment.

  • Peppol-utbildning för slutanvändare

    Projektet “Företagets digitalisering” har inlett ett experiment med en Peppol-utbildningsmodell riktad till slutanvändare. Utbildningarna kommer att genomföras under våren 2024. Statskontoret är involverat i projektet “Företagets digitalisering” och fungerar även som Finlands Peppol-myndighet.

    Peppol är ett internationellt nätverk av standardiserade elektroniska affärsdokument som används för elektronisk överföring. Det möjliggör att köpare och säljare kan skicka standardiserade elektroniska dokument.

    För närvarande är bristen på kompetens den största utmaningen för användningen av Peppol-inköpsmeddelanden. Syftet med Peppol-utbildningsexperimentet för slutanvändare, det vill säga de som skickar och tar emot meddelandena, är att skapa ett konkret praktiskt exempel på en Peppol-utbildningsmodell: vad som fungerar, vad som inte gör det, vad som väcker tankar hos slutanvändarna och vad som avskräcker dem. Målgruppen för experimentet är små och medelstora företag. Ajantieto Oy är experimentets samarbetspartner, och det förväntas vara klart sommaren 2024.

    – Användningen av internationella Peppol-meddelanden har tagit fart även i Finland. Inom affärssystem och ekonomihantering möjliggör en sömlös och standardiserad flöde av elektroniska och standardiserade order-, orderbekräftelse-, leverans-, faktura- och betaldata besparingar, eftersom felaktiga data inte kommer in i processen. Borttagandet av onödig utredning och framgångsrik avstämning möjliggör att resurserna kan riktas mot mer produktivt och meningsfullt arbete, säger Jaana Koskinen, VD för Ajantieto Oy, som är specialiserad på utbildning för ekonomiexperter.

    Försöket är en fortsättning på utbildningsmodellförsöket för tränare. Det konstaterades att även om slutanvändare deltog i utbildningarna, finns det fortfarande ett behov av ett separat fördjupande utbildningsmodellförsök för slutanvändare. Samtidigt ser vi om tränarna fick tillräckligt med kunskap från den utbildning som riktades till dem, och hur deras utbildning borde utvecklas ytterligare.

    Försöket uppfyller YD-projektets mål att stödja den breda implementeringen av strukturerade Peppol-inköpsmeddelanden.

    Lärdomarna från slutanvändarnas Peppol-utbildningsförsök samlas in och rapporteras öppet på företagets digitala projekt kanal.

    Mer information:

    Noora Salonen
    expert
    Finlands Peppol-myndighet, Statskontoret
    noora.salonen@valtiokonttori.fi

  • Försök med digitala produktpass

    De digitala produktpassen innehåller information om produkters egenskaper, såsom andelen återvunnet material. I förordningen Ecodesign for sustainable products regulation föreskrivs om digitala produktpass som kan hämtas från webben till exempel med hjälp av QR-koder som är kopplade till produkterna.

    Det digitala produktpasset kan genomföras på olika sätt. Tillverkaren kan skriva in det digitala produktpasset i en blockkedja där det är verifierat och offentligt tillgängligt. Till produktpasset ska bifogas en bekräftad uppgift om det företag som tillverkat produkten, som kan kontrolleras till exempel med hjälp av en digital plånbok.

    Forskningsbyrån för decentraliserad teknik STRGL genomför ett pilotprojekt för digitala produktpass. Företagets TREE®-teknik får verifierad information om användarens digitala identitet via en eIDAS-kompatibel företagsplånbok i Mini-Suomi-miljön.

    I pilotprojektet genomförs ett system där företagets bekräftade identitet sparas i blockkedjan som en del av produktpassets data.

    Tidpunkt

    Försöket genomförs i mars–maj 2024.

    Deltagare

    Skatteförvaltningen, STRGL

    Ytterligare information

    Mikael Linden, mikael.linden(at)gofore.com

  • Experiment med hemvistintyg för beskattningen

    Europeiska kommissionen har 19.6.2023 lämnat ett förslag till FASTER-direktiv. Målet med direktivet är att källskatter tas ut rätt i källan och att eventuella överbetalade källskatter av dividender återbärs snabbare och tryggare. I och med FASTER-direktivet tas ett enhetligt förfarande i bruk inom EU för att snabbare, smidigare och billigare än tidigare få skatteavtalsförmånerna för dividend- och ränteinkomster av gränsöverskridande placeringar. Det föreslagna rapporteringssystemet avses dessutom minska antalet skattebedrägerier och risken för missbruk. Syftet med FASTER-direktivet är att minska hindren för att placera i utlandet och meningen är att bestämmelserna träder i kraft under 2027–2029.

    Det hänför sig ett förslag till direktivet om ett enhetligt europeiskt elektroniskt hemvistintyg för beskattningen som kan användas för att bekräfta placerarens beskattningsmässiga bostadsort. Med det elektroniska hemvistintyget går det exempelvis att bevisa att placeraren bor i Finland och enligt skatteavtalet har rätt till en lägre källskatt på dividend. Det elektroniska hemvistintyget avses genomföras som ett elektroniskt stämplat intyg i PDF-format som är läsbart både för människor och maskiner eller som ett alternativt attributintyg (intyg i digitalt strukturerat format) i en europeisk identitetsplånbok.

    I projektet Företagets digitala ekonomi har teamet ”Företag skapas digitalt” på gång ett tekniskt experiment i testmiljön Mini-Finland där försöket går ut på att med hjälp av testdata hämta hemvistintyget från Skatteförvaltningen till företagets identitetsplånbok och att från företagsplånboken förmedla hemvistintyget vidare till banken.

    Syftet är att presentera testresultatet för banker och samla in kommentarer om huruvida resultatet lämpar sig för processer och behov på bankerna. I ett eventuellt fortsatt experiment kan systemintegrationer göras i MiniFinland och experimentet kan utökas att också omfatta privatpersoners identitetsplånböcker.

    Mål

    Målet med experimentet är att presentera en alternativ lösning där banker och skattemyndigheter i käll- och mållandet kan minska den manuella behandlingen av dokument. I lösningen går det att förmedla hemvistintyget och bekräfta det i realtid hos den skattemyndighet som gett intyget. Det är lätt för användaren av uppgifter att säkerställa uppgifternas oföränderlighet och riktighet. På längre sikt är målet att stödja att det vid betalningstidpunkten finns korrekta uppgifter om så många mottagare av avkastning som möjligt och att behovet av återbäringsansökningar om källskatt på dividend ska minska.

    Hemvistintyget som ett attributintyg i plånboken kan också betjäna andra EU-direktiv och verkställande av beskattningen, till exempel rapporteringsskyldigheten för plattformsoperatörer (DAC7), rapporteringen av affärstransaktioner med kryptovalutor och automatiskt informationsutbyte (DAC8), undanröjandet av internationell dubbel inkomstskatt och säkrare ange uppgiften om försäljningslandet i fråga om moms (VAT In Digital Age, VIDA ja One Stop Shop).

    Tidpunkt

    24.10.2023–31.3.2024

    Ytterligare information

    Mikael Linden, mikael.linden(at)gofore.com

  • Dataöverföring med enhetliga gränssnitt mot principen om en anmälan

    I experimentet kommer vi att ta reda på om delade öppna gränssnittsbeskrivningar kan definieras för dataöverföring. Vi testar funktionaliteten i gränssnitten i att skicka och ta emot information mellan företag och till myndigheter. Syftet med gränssnitten är att överföra affärsdokument och redovisningsinformation på ett standardiserat sätt.

    Vid testning av dataöverföring använder vi MiniSuomi-plattformen, där vi utvecklar en öppen testplattform även för att testa gränssnitt. Allt eftersom experimentet fortskrider kan vem som helst använda gränssnittsspecifikationen och använda fall som utvecklats i MiniSuomis testmiljö. En länk till testplattformen kommer att läggas till senare.

    De enhetliga rutinerna för dataöverföring ökar tillgången till realtidsinformation och utnyttjandet av information för företagens eget bruk och för lagstadgade underrättelser från myndigheter. Samtidigt blir det lättare att ta fram företagssystemintegrationer och därigenom utveckla affärsprocesser baserade på realtidsinformation. När det finns enhetliga rutiner för dataöverföring lättas företagens multipla rapportering till olika myndigheter och därmed minskar den administrativa bördan och rapporteringsprocessen förenklas.

    Deltagare

    Statistikcentralen, Skatteförvaltningen, Sportum Oy och Taika Group Oy.

    Timing

    09/2023 – 04/2024

    Mål

    • Ta reda på om det är möjligt att utveckla standardgränssnittsspecifikationer för dataöverföring mellan företag och mellan företag och myndigheter för affärsdokument och redovisningsinformation.
    • Verifierar funktionaliteten hos standardgränssnittsspecifikationer mellan företag och mellan företag och myndigheter.
    • Bestämmer programvarans förmåga att implementera gränssnittsspecifikationer
    • Bestäm byråernas förmåga att implementera gränssnittsspecifikationer
    • Ta reda på interoperabiliteten för standardgränssnitt och deras fördelar, samt implementeringskostnader för företag och programvaruhus.
    • Ta reda på hur standardgränssnitt kan göras tillgängliga för allmänt bruk

    Mer information om experimentet:
    Elina Koskentalo, Arccos Consulting Oy, elina.koskentalo(at)arccos.fi
    Anttu Osanen, Verohallinto, anttu.a.osanen(at)vero.fi
    Mika Lassander, Tilastokeskus, mika.lassander(at)stat.fi

  • Utnyttjande av bokföringens standardtransaktionsdata

    Syftet med experimentet är att verifiera hur bokföringens standardinformation på transaktionsnivå skulle tjäna myndigheters och andra dataanvändares behov, såsom revisorer och finansinstitut, och delvis skulle kunna ersätta rapportering till flera olika myndigheter. Syftet är att i framtiden lätta på företagens administrativa anmälnings- och rapporteringsskyldighet. Vi undersöker också ett standardiserat sätt att presentera informationen, vilket skulle möjliggöra ett automatiserat utnyttjande av informationen, även i företagets egna system.

    I experimentet används XBRL GL som filformat. Standardiseringen av datainnehållet grundar sig på Liikekirjuri-kontoplanen och andra uppföljningsobjekt som kan standardiseras.

    Deltagare

    Skatteförvaltningen, Statistikcentralen,  Visma Solutions Oy, KPMG Oy Ab och små och medelstora företag.

    Tidpunkt

    04/2023 – 04/2024

    Målsättningar

    • påvisa att formbunden information från bokföringen på transaktionsnivå och med ett standardiserat datainnehåll är tillräcklig för olika myndighetsrapporteringar, t.ex. för redovisning av inkomstbeskattningen och mervärdesbeskattningen och för statistikföringen
    • testa hur den kontoplan som kunderna använder och standardiserade uppföljningsobjekt fungerar för att täcka myndigheternas informationsbehov
    • säkerställa att experterna inom ekonomiförvaltningen har färdighet att vid behov sammanpassa kontoplaner och standardiserade uppföljningsobjekt
    • förstå vad beredskapsutvecklingen kräver av programvaruhusen för att få ut informationen ur systemet i en form som tillåter samanvänding
    • förstå hur väl de bestämningar som testas fungerar i praktiken och hur mycket arbete det föreslagna förfarandet orsakar kundföretagen och programvaruhusen men också hur stora fördelar man kan få.

    Experimentarbetet i praktiken

    Bokföringstransaktionerna skapas i XBRL GL-format i enlighet med en exempelfil. I experimentet behövs både syntetiska data och genuina data. De syntetiska data är helt konstgjorda och i fråga om dem är experimentplattformen MiniSuomi, som är öppen för alla. Genuina data behandlas endast internt vid ämbetsverken. Data som ingår i experimentet behandlas datasäkert.

    Mer information om experimentet

    Elina Koskentalo, Arccos Consulting Oy, elina.koskentalo (at) arccos.fi

  • Överföring av informationen i nätfakturor och utnyttjande av den

    I experimentet testas den tekniska förmedlingen av information i nätfakturor via gränssnitt från operatören till de som använder informationen. Det väsentliga är att materialet kan omvandlas till strukturerad form, för då kan det utnyttjas bättre i statistikföringen och hänföras automatiskt till momsanmälan.

    I experimentet utreds också om Statskontoret kan fungera som den som samlar in och förmedlar information till olika ämbetsverk, till exempel Statistikcentralen eller Skatteförvaltningen i enlighet med deras rätt till informationsåtkomst.

    Byggandet av informationsförmedlingskanaler av den här typen är en del av ekosystemarbetet i projektet Företagets digitala ekonomi.

    Deltagare

    Skatteförvaltningen, Statistikcentralen, Statskontoret, Posti Messaging Oy och Tietoevry Finland Oy.

    Tidpunkt

    2023 – 2024.

    Målsättningar

    • utreda om den tekniska överföringen av informationen i nätfakturorna via gränssnittet från operatören till Statskontoret fungerar
    • utreda om det lyckas att hämta nätfakturorna från gränsnittet till Statistikcentralen och Skatteförvaltningen
    • utreda hur användbar informationen i nätfakturan är i myndighetsrapporteringen
    • utreda hur genuint affärsmaterial, dvs. informationen i nätfakturan, fungerar i automatiseringen av momsanmälan och statistikrapporteringen
    • producera momsanmälningar och beskriva de aspekter som orsakar utmaningar
    • beskriva det nuvarande genomförandet för att skaffa information för olika myndigheters bruk och ändringarnas effekter

    Mer information om experimentet

    Experimentets målsättningar mer detaljerat: Lättare rapportering och bättre statistikföring med hjälp av nätfaktura, blogg 29.3.2023.

    Maria Eskelinen, Skatteförvaltningen, maria.eskelinen(at)vero.fi
    Mika Lassander, Statistikcentralen, mika.lassander(at)stat.fi
    Tomi Rusi, Statskontoret, tomi.rusi(at)valtiokonttori.fi

  • eAdress-experiment i plånboks- och förtroendenätverken

    Företagets digitala identitet, plånböcker och andra nya tekniker måste  testas för att man ska få genuina erfarenheter av användningen av dem som stöd för beslutsfattandet.
    Användningsfall definieras och väljs ut tillsammans med intressentgrupper i gemensamma workshoppar och dessa bearbetas i ett tekniskt experiment.
    Det tekniska experimentet genomförs i MiniSuomi-miljön. Plånboks- och förtroendenätverket genomförs tekniskt i MiniSuomi och man testar där tillsammans med intressentgrupper företagens identitet i användningen av  eKvittoupphandlingsmeddelanden och andra digitala dokument.

    Deltagare

    OP, Visma, Posti Messaging, Tieke, Tietoevry, CGI, Nordea, MDB, Finanssiala ry, Nexigroup, ReceiptHero, Kommunförbundet, Kesko, Danskebank, Trafore, Skatteförvaltningen och Statskontoret

    Tidpunkt

    2022-2024. Du kan fortfarande gå med i workshops i början av året.

    Mer information

    esko.kaarlonen (at) valtiokonttori.fi

  • PoC för byggindustrin med Peppol-upphandlingmeddelanden

    Målen för PoC (Proof-of-Concept) är att påvisa att Peppol-nätverket och användningen av standardiserad produktinformation fungerar i bygg- och byggproduktindustrin, samt att bedöma effekterna av elektroniskt informationsutbyte genom att använda erfarenheterna från PoC. I samband med PoC genomförs också ett tekniskt experiment där sanningsenliga upphandlingsmeddelanden förmedlas i Peppol-nätverket. Samtidigt främjar PoC projektets mål i fråga om att införa strukturerade (Peppol)-upphandlingsmeddelanden.​

    PoC främjar digitaliseringen av bygg- och byggproduktindustrin genom att göra det möjligt att förenhetliga affärs- och produktinformationen i informationsförmedlingen, sänka kostnaderna för informationsbehandlingen och förbättra informationens kvalitet. Detta möjliggör bland annat att parterna kan skicka och ta emot struktuerade meddelanden som baserar sig på standarder.​

    Då den blir vanligare effektiviserar lösningen transporterna kopplade till upphandlingarna och annan logistisk behandling, samt möjliggör minskade Co2-utsläpp då verksamheten blir mer förutsägbar.​

    PoC gäller företag som är köpare inom byggindustrin och företag som är leverantörer inom byggproduktindustrin. PoC har inverkan också på de företag i logistikbranschen som är en del av produktleveranskedjan och på den forskning som utvecklar leveranskedjorna inom byggbranschen, till exempel projekten inom Building 2030-konsortiet, Peppol-tjänsteleverantörerna och Statskontoret i egenskap av Peppol-myndighet.​

    Syftet med PoC är att ta fram ett praktiskt exempel på vad användning och förmedling av elektronisk affärsinformation innebär i byggindustrin och byggproduktindustrin. Utifrån resultaten kan ekosystemet för byggindustrin planera och genomföra åtgärder som leder till produktionsanvändning av Peppol-meddelanden. 

    Resultaten av PoC offentliggörs i workshoppar (eller motsvarande) som är öppna för alla och i form av material från dessa.​

    Deltagare

    PoC genomförs i MiniSuomi-miljön i samarbete med Fira Rakennus Oy, DBE Core Oy, Maventa Oy och projektet Företagets digitala ekonomi.​

    ​Tidpunkt

    Start i januari–februari 2023​

    Mer information

    Hannu Kivinen, Statskontoret,​hannu.kivinen (at)valtiokonttori.fi

  • Fart på lagerbokföringen med nätfaktura

    Syftet med experimentet är att testa hur produktinformation och batchinformation som en del av nätfakturan skulle kunna underlätta jordbrukarnas, småföretagarnas och intressentgruppernas, såsom tillsynsmyndigheternas, arbete och förenkla rapporteringen. I experimentet läggs produkt- och batchinformationen till i nätfakturan och sedan testas mobil läsning på maskinspråk, varvid informationen skulle kunna utnyttjas i lager- och segmentregistreringar och i livsmedelsproducenters spårbarhetsrapportering. Detta skulle underlätta jordbrukarens vardag i och med att registreringarna skulle kunna göras där som arbetet utförs, dvs. i lador och på åkrar. I experimentet utarbetas en anvisning om att skapa batchinformation om produkter i det europeiska nätfakturaformatet. Dessutom demonstreras lösningens fördelar för branschen och dess intressentgrupper, bland annat spårbarhetsrapporteringen om produkter.

    Deltagare

    Experimentet gemomförs i MiniSuomi i samarbete med KomKom Ky och programvaruhuset Suonentieto Oy.

    Tidpunkt

    Start i februari 2023

    Mer information

    Johanna Kotipelto, Skatteförvaltningen, johanna.kotipelto (at) vero.fi

, Uppdaterad 7.5.2024 kl. 14:35